Vian Tahir

Hjälper dig att bli #trollresistent

Kategori: Uncategorized

Föreläsning om Metoo, sociala medier och källkritik

Den 8 oktober föreläser jag om traditionella medier kontra sociala medier, källkritik och bakgrunden till #metoo på Biblioteken i Haninge som en del i Biblioteket i Handens deltagande i eMedborgarveckan. Det är gratis och öppet för alla. Jag ser fram emot en intressant diskussion!

Bokpresent – Var kommer du ifrån egentligen?

Jag fick ett paket! Danny Lam, en av de unga aktivister jag jobbade med i Nätaktivisterna, skickade sin bok Var kommer du ifrån egentligen? Och i boken hade jag fått ett superfint meddelande. Det har varit så fint att se hans resa efter att projektet tog slut!

Och! Framsidan är illustrerad av Hadil Mohammed som också illustrerade framsida och affisch för Bang 1/2018! Och OCH! I boken finns också illustrationer av Ruhani som var en av de tecknare som var med i seriespecialen jag var redaktör för 2017! Så fint att se allas fantastiska jobb!

Var kommer du ifrån, egentligen? Den frågan får många människor regelbundet, på grund av hudfärg, hårfärg eller anletsdrag. I boken Var kommer du ifrån, egentligen? får vi ta del av en mängd berättelser om vardagsrasism i Sverige.

Instagramkontot TNKVRT uppmärksammar rasism och förtryck i världen, genom att publicera följarnas egna berättelser, dela nyheter och sprida kunskap.

Här finns mer information om boken och fina recensioner. Och du kan köpa boken på bland annat Adlibris, Akademibokhandeln och Bokus!

Panelsamtal på The Influencer Convention

Jag satt i ett panelsamtal tillsammans med Irena Pozar och Emil Källström med Fredrik Wass som moderator på The Influencer Convention den 31 mars.  Panelsamtalet hade temat Bland digitala folkrörelser och bloggdrev. Vi pratade en hel del om hot och hat, som tyvärr är vardag för en hel del personer online.

En person i publiken påpekade att de flesta bloggare inte direkt drabbas av hot och hat och jag skulle nog säga att ja, det stämmer nog till en viss del och till en viss gräns. Små och medelstora bloggar brukar oftast slippa undan en hel del. Jag bloggade länge innan någonting alls hände. Sedan skrev jag det här inlägget, som blev väldigt spritt och som ett brev på posten vällde det in skit i kommentarsfältet. Och ju mer uppmärksammad jag blivit i, ju mer plats jag har tagit och ju mer jag har pratat om rättvisefrågor, desto mer skit har jag fått. Det är tyvärr så att man, speciellt som kvinna, rasifierad eller någon annan minoritet, löper en högre risk att få hot och hat. Och det kan ibland räcka med att man säger en sak som uppmärksammas för att ens inredningsblogg plötsligt svämmar över av hatiska kommentarer. Självklart vill jag inte avskräcka folk för att stå upp för alla människors lika rätt, men jag tänker att det kan vara bra att vara förberedd. Dessutom är det ju så att även om man inte drabbas själv gör nog några av ens bloggkollegor eller förebilder det. Och då kan det också vara bra att veta hur man kan hjälpa dem och stötta varandra. Samt, som alltid, sätta press på beslutsfattare och rättsväsendet så att de börjar ta ett ordentligt tag för att skydda våra rättigheter även online.

Men för att summera: Det var en intressant panel och alltid inspirerande att träffa andra som är engagerade i samma frågor som en själv!

Bli #trollresistent i samarbete med Madder

Den 29 mars höll jag två seminarier hos kommunikationsbyrån Madder. Det skulle egentligen bli ett frukostseminarium, men eftersom det blev fullbokat på tre röda satte vi in ett extra eftermiddagsseminarium. Jag gjorde ett hopkok av mina utbildningar och gick igenom vilka lagar som gäller på nätet, hur man kan se skillnad på kritik och drev samt hur man kan skapa en trygg miljö på nätet. Kul att få prova en mer komprimerad version av föreläsningarna och peppigt att få så mycket positiv feedback! Nu stod ju jag och pratade så jag tog inga bilder själv, men Madder gjorde några snygga!

 

Vad gjorde du på sommarlovet?

Den här texten publicerades först på SVT Edit. (Update: Den publicerades på SVT Edit men eftersom det inte finns ligger den inte heller uppe längre.)

Ni vet när en går in på Tinder, får en fråga om en bild och plötsligt flödar det klasshat? Det kanske bara är jag men så här gick det till: Jag började skriva med en matchning som frågade vad det var för en strand på ett av mina foton och så ledde samtalet in på resor. Han älskade att resa och undrade om jag reser mycket. Jag svarade lite diffust att jag inte har rest så mycket tidigare, men nu när jag har möjlighet att resa har börjat göra det lite mer. Vad jag menade med möjlighet är att jag har pengar nu till skillnad från tidigare.

Svenska Dagbladet släppte nyligen ett reportage med den inte alls överraskande rubriken “Rikt folk semestrar mest – då som nu”. Ett hushåll lägger avsätter i genomsnitt 17 000 kronor för semestern, men det är stora skillnader beroende på inkomst. Rika hushåll lägger mer, medan fattiga hushåll lägger mindre och vissa har ingen semesterkassa över huvud taget. För även om det har blivit billigare att resa, som reportaget slår fast, så är det långt ifrån gratis. 

Tindermatchningen hörde uppenbarligen till de som hade en resekassa över genomsnittet och “sett världen”. Han började skriva lovord om människor som reser. Att personer som reser är mer intressanta, smarta, fördomsfria och kanske viktigast av allt: “tänker utanför boxen”. Och att de som inte har rest runt i världen är fördomsfulla och trångsynta. Om det bara var den här matchningen som idealiserade resande som någon slags mått på intelligens, världsvana, öppenhet, fördomsfrihet och att vara en allmänt härlig person hade jag släppt det, men nu är det inte riktigt så. Hela min uppväxt har kantats av det här synsättet.  

När jag var ung bar jag på en konstant skam över saker som vi inte hade råd med. Skammen av att inte veta någonting om saker som andra tyckte var allmängiltiga. Skammen var där när vi i skolan skulle berätta vad vi gjort på sommarlovet, när folk utbrast “va har du aldrig varit i London?!” som om det låg två stationer bort på Märstalinjen eller när jag blev utstirrad som en utomjording för att jag var 20 år och aldrig hade flugit utomlands. Resor var tydligen var en vardagssak som “alla” gör. “Alla” visste hur saker som “jetlag”, “turbulens” och “saltvatten” kändes. Alla barnen åkte utomlands förutom Vian… För att hennes föräldrar inte har råd.

Första gången jag åkte på en charterresa var jag 25 år, efter att ha sparat ihop till en sista minuten. Då hade mina kursare hunnit med men framför allt haft lyxen att bli uttråkade på familjecharters, backpackat i Sydostasien i ett halvår för att hitta sig själva och åkt lite spontant på weekendresor till diverse storstäder runt om i Europa. Min charterresa var minst sagt oimponerande, nästintill ful och pinsam. För det räcker inte att resa, du måste resa till rätt ställen vid rätt tidpunkt på rätt sätt också. Mallis är ute, det vet ju alla som har koll att nu är det nåt annat ställe som är så nytt på innelistan att det inte finns charter dit. Som om länder vore hippa klubbar. 

Det är som att förmågan (och plånboken) att sätta sig på ett plan automatiskt gör en till en bättre person. Ett instagramflöde med semesterbilder är ett flöde från en Lyckad Person. Och att berätta för en tindermatchning om sin senaste resa är ett plus på attraktionsskalan. Men den här imagen av att vara en intelligent, världsvan, öppen, fördomsfri och allmänt härlig person som kommer med att resa är någonting som bara går att köpa sig till. Det är bara ytterligare en produkt på samma sätt som de rätta märkeskläderna, den senaste mobilen och den dyra men svalt diskreta klockan. Ännu en statusmarkör för köpstarka konsumenter som har råd att förbättra det personliga varumärket. 

Vad hände Tindermatchningen då? Jag svarade med fem eyroll-emojis, att han hade tyckt att jag var extremt tråkig för bara några år sen men att det inte var bristande intresse utan avsaknad av pengar som gjort att jag inte rest. Jag skrev att det inte gjorde mig dum eller trångsynt att ha växt upp fattig. Sen avslutade jag med att allt hans resande inte verkade ha gjort honom ett dugg fördomsfri. Han avmatchade.

PS. Det finns fortfarande barn som får en klump i magen när de ska berätta vad de gjort på sommarlovet. Ingen ska behöva känna så.  Jag blev nyss månadsgivare hos Majblomman för en av deras kärnfrågor är just barns rätt till ett bra sommarlov. DS.

#GGM15: Män Som Näthatar är det största hotet – text i Feministiskt Perspektiv

”Jag kan inte understryka det tillräckligt: Männen som hatar är det största hotet mot vår yttrandefrihet. Det måste göras någonting åt dem och det måste göras igår.” Det skriver Vian Tahir som konstaterar att alla seminarier om nätsäkerhet på Geek Girl Meetup i Stockholm i helgen hade en gemensam nämnare. Läs texten i sin helhet här. 

Talare Geek Girl Meetup 2015

Geek Girl Meetup är en mötesplats för geekiga tjejer som är intresserade av teknik, webb, och kod. Målet är att skapa nya nätverk och lyfta kvinnliga förebilder inom dessa områden och låta alla deltagare dela sina kunskaper med varandra. Vian Tahir och Azuka Nnamaka håller ett seminarium om yttrandefrihet, vilka lagar som gäller på nätet, samt hur en aktivist kan använda sig av nätet för förändring.  Se seminariet här.

Vian Tahir – om hur man kan hantera rasism på nätet

Rasistiska och sexistiska budskap, elakheter, trakasserier och mobbning har blivit en ovälkommen del av livet på nätet för många. Särskilt utsatta är barn och unga. För att stärka dem och ge dem verktyg att hantera och motverka näthat, driver Statens medieråd kampanjen No Hate Speech Movement. I NoHate-podden förklarar Vian Tahir hur man kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet på nätet. Lyssna på podden här. 

Digital opinionsbildning under ett supervalår – seminarium Almedalen

Seminarium om digital opinionsbildning under Almedalsveckan lett av Brit Stakston arrangerat tillsammans Idealistas med anledning av Stakstons kommande bok ”Tre Tweets är ingen folkstorm”.

Medverkande: Linda Engström, kommunikations- och påverkanschef, IOGT-NTO, Sofia Brändström, digital strateg SSU & grundare Maktsalongen, Oliver Rosengren, kommunikatör Nya Moderaterna, Sofia Embrén, VD Rättviseförmedlingen, Ida Östensson, Fattarörelsen, Vian Tahir, Nätaktivisterna., Jakob Ohlsson, kampanjchef Reform Act, ledare för S och SSUs inhousebyrå, Ehsan Fadakar, debattchef Aftonbladet

Läs mer om seminariet här.

Vian Tahir – En kommuntant med rätt att rasa

Förra veckan blev jag intervjuad av Anna Visuri – @avisuriAckebrink i personporträttserien “Genier på 140 tecken”. Där berättar jag om min syn på twitter, hur jag blev @kommuntant och vad jag brinner för i mitt jobb. Jag passade så klart på att ryta lite om byråkratiska och förklara varför kommunare är superhjältar. Här kan du läsa intervjun:
Vian Tahir – En kommuntant med rätt att rasa

© 2020 Vian Tahir

Tema av Anders NorenUpp ↑